Totalt.

Jag var så upprymd.. allt vad klappat och klar.
Wöhö girls, vi ska till karlstad i morgon. Det ska bli sweet.
Klädfrågan som var mitt största problem känns nu oviktigt.
Det känns som någon ätit upp en del av mitt hjärta för en stund.
Även om vi inte har världens bästa kontakt längre.. så har jag känt dig i hela mitt liv och du har en stor plats inom mig, att få höra detta, gjorde ont, jätteont. Ondare än vad jag kunde föreställa mig.
Jag vill släppa allt och rusa till dig nu, men det går inte.
Men jag ska komma till dig, ikväll.

Jag finner inga ord, trodde det här skulle hjälpa.
Vet inte hur jag reagerar. Det är.. uppochner.
Jag älskar dig, Veronica.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0