Nyvaken.

Vaknade helt chockad upp på soffan för en kvart sedan.
Förstod ingenting. Det sista jag kommer ihåg är att jag
äter kvinnoanpassatfullkornsbröd i min karls famn medans
vi kollar på epic movie. Helt plötsligt är det mörkt, jag är ensam
och jag känner inte mina ben. Var helt säker på att
jag var kidnappad, amputerad och halvdöd.
Visade sig dock, när jag tog bort kudden från ansiktet,
och rätade på benen, som hade hamnat över armstödet,
med böjda knän och fötterna på golvet, att jag faktiskt
fortfarande var hemma, att filmen var slut och att klockan
hoppat fram tre timmar till på detta otroligt produktiva dygn.
Min karl hade förflyttat sig till sovrummet där han fortfarande
ligger och sover. När jag insett att jag inte var kidnappad
av en seriemördare med fotfetish försökte jag somna om.
När jag nästan nått landet långt borta vaknade jag av
att ett gökur kastades i huvudet på mig. Det kändes i allafall
så. Måste lära mig att inte somna med telefonen under örat.
Och måste komma ihåg att byta smssignal.

Goddamn, jag älskar att vara bakfull.

Nu funderar jag på att laga mat men det känns
fruktansvärt onödigt. Eller, ondöigt var inte det
ordet jag tänkte använda, tänkte skirva ansträngande
men har fortfarande kortsltuning i huvudet.
Måste laga mat, men det är ansträngande.

Avslutar med en rolig historia min vän Morten berättade för mig haromdagen.

Det var en gång en jägare som satt på en bar
och skröt om att han kunde känna skillnad på
vilket djur som helst och hur djuret hade blivit dödat.
Han slog vad med alla på baren att om han
klarade det skulle de bjuda honom på öl, och tvärtom.
De andra som satt i baren antog vadet och band
för ögonen på jägaren och lät honom visa
sina kunskaper.
"Lejon, skjutet med gevär" svarade jägaren.
Och det visade sig vara helt riktigt så alla bjöd jägaren på öl.
Morgonen efteråt vaknade han med världens baksmälla
och en fläskläpp och han frågade sin fru vad som hade hänt,
eftersom att minnet svek honom, hon svarade,
"Du kom hem aspackade igår, stack handen i trosorna på mig
och skrek Grävling dödad med yxa!"


Ha, det där är då humor. Jag ler fortfarande lite.
Men sen är ju sex och jag bästa vänner, även
om jag hatar slynor.

ADjö (Ja, det ska vara med stort d.)

Kommentarer
Postat av: joel

om du älskar att vara bakfull så är du inte bakfull min kära ;)

2008-01-20 @ 21:39:53
URL: http://joelsunderbara.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0