Bakfull.
Jättesyndommigsomärsåbakfull.
Jag har aldrig varit såhär bakis tror jag.
Jag kan inte komma ihåg att jag har varit så här bakis iallafall.
Jag kanske fortfarande är full, när jag tänker efter?
Nej.. jag är nog bara bakis.
Förlåt gud för att jag syndat, men helvette vad kul jag antar att jag hade.
(Missade godnattsamtalet från boo igår vilket hela festen fick höra,
jag blev ledsen och tvingade flertalat personer att trösta mig.
Blev dock inte bättre. Ska sitta här och försöka få igång rösten,
sen ringa boo.)
Jag orkar seriöst inte skriva.
Adjö.
Gratulerer med dagen.
Jag kände mig nästan ganska välanpassad
när jag stog med en liten norsk flagga
fastsatt på kockjackan och en ståtlig
vit kockhatt inne i matsalen och log mot
alla nationalklädda norrmän som åt och
koste seg (myste). Det är imponerande.
Jag önskar i smyg att Sverige firade mera.
Är det för mycket begärt med ett orkestertåg?
Hursomhaver.
Nu sitter jag här med finklänningen,
handduk i håret och en smirnofficeflaska i handen.
(har den inte i handen nu, eftersom jag skriver).
Ska snart försöka få mitt hår tort utan hårtork
och sedan fixa frisyren och sminkningen.
Sen är jag klar för fest.
Är dock inte stressad, eftersom jag inte ska vara klar
förräns om 37 minuter.
Jag vill även passa på att tacka duschguden
som har förlåtit mina synder (ska aldrig mer ha sex i duschen)
och gett tillbaka mitt varmvatten.
Njöt av att duscha. Det var underbart.
Rakade mig tillochmed..
Mustaschen is gone. Tyvärr..

It's all gone. Får uppträda som
wierdguy istället för starkeadolf
nästa gång jag är med i en cirkus.
Nu ska jag ta tag i mitt hår.
Adjö sötnosar.
Sanne.

You are my funnybone, funnybunny.
Saknarejsaknarejsaknarej.
Längtar tills jag återigen får ligga tättintill dig och slicka på din mage.
Vakna upp med jordnötsringssmulor på hela kroppen en härlig baksmälla.
Snart snart snart är jag hos dig.
Bara 1 månad och 3 dagar igen.
Eheee. Du är ba bäst, bästis. <3
Adjö.
Jag är hemsk.
hur jag skulle beskriva den i bloggen.
Jag kom på mig själv att göra det.
Jag skar mig själv med flit i armen.
(nej, jag gjorde inte det.)
Jag åt hamburgare. Med vanligt bröd
istället för hamburgebröd.
Hade avoccado, paprika och dressing på.
Och ost.
Sen pratade jag högt med mig själv och sa
"Om inte det här är gott så vet jag inte vad som är"
Då tog jag mitt liv.
Jag måste skaffa mig vänner.
Adjö.
Lyckopiller.
B sier:
Kom till sverige
B sier:
:/
Nebel | leben.blogg.se sier:
Jag kommer den 19 juni snuppan
B sier:
vet inte varför.. men saknar dig otroligt..
Det finns så mycket söta bin därute. Saknar dig med Binet.
Jag vill dusha. I normaltemererat vatten.
Just nu kommer det hagel ur våran dush.
Det gör ont på kroppen bara av att tänka
tanken på att tänka tanken att dusha
i den temeraturen. Det är inte som att bada
i en isvak, det är som att bli innfrusen i
ett isblock. Det är extremt.
(Dushen är trasig, det är inte det att jag inte
försökt vrida och dra i det där hjulet som man
ska ställa in temeraturen på)
Imorgon blir det party.
Inköp på butiken idag:
4 smirnoff ice
4 paket cigaretter
2 pizzor
2 snickers
1 ost
1 partypack med öl
1 liter iste med limesmak
Så nu har vi:
16 öl
4 smirnoff ice
3 olika, öpnnade, lite mindre än halvfulla baginboxviner
lite, hemskt lite, tequila. (tack gud).
Jag tror det blir en bra 17 maj.
Adjö.
HAHA!
Jag har inte bytt lakan.
Jag hade glömt att jag skulle byta lakan.
Helvette, mitt korttidsminne är inte som det ska.
Jag hade helt seriöst glömt bort det.
Hur bra känns det?
Om ole-gunnar kanske kunde komma hem
och laga mat till mig nu så skulle jag bli
en happy camper. Inte för att jag gillar att
campa, men whatsoever.
Btw.. ridlektioner är rätt kul.
(hahahahahahahhaha, fyfan vad internt)
Adjö.
Hångelbild.
Jag ska, för att föregå med gott exempel lägga ut den.
Mer amatörerotik på internet tack.

Det bästa av allt är, att jag egentligen är längre än Jess.
Men hon gör mig knäsvag liksom.
Där fick jag tillet'
(haha, inser nu hur bra man ser färgskillnaden på våran vägg på den här bilden.
Polackerna fick visst slut på färg,haha)
Adjö.
hahahahahahaha.
Måste bara citera en kär och nära väns note på facebook.
Hittat i botten av skickat-mappen på hotmail från tidigt 2000-tal:
"Egentligen är det fantastiskt att ungen [läs Sanna] på allvar trodde att I-pod hette pod-I [ läs: "på-dajj" ] Men ganska kul också eftersom man aldrig tröttnar på att fråga sanna om hon har sin på-dajj på-sajj. Ja, vi har haft kul i våra dar. Ofta är det sanna som råkar ut för våra anfall av rå sarkasm. Som när hon söp sig redlös på dansk öl förra sommaren och tömde hela sitt maginnehåll i en rabarberbuske. Att jag själv lyckades spy innomhus och på en betydligt dyrare matta är av mindre betydelse. Det är helt enkelt mycket roligare att utbrista: "Sanna gör 'vadå' i 'vadå'" med en utpräglad snacka-om-nyheter-dialekt, om andan någon gång faller på, vilket den gör ganska ofta. Men sanna tar det hela bra. Jag tror att hon är van."
Och så min otroligt interna kommentar på det hela.
Sanna gör vadå i vadå?
Jo, Sanna spyr i rabaaaarbernaaa!
hahahahahahhahahahahaha.
"Sanna.. jag tror du har nått din gräns?"
*sanna nerdränkt i öl, på invändigt och utvändigt*
"va?"
"ja, alla har en gräns Sanna, dags att sluta nu?"
"Men alltså.. jag trodde jag hade en gräns, som jag hade nått, men insåg sen.. JAG HAR INGEN GRÄNS! *överlyckligt*"
Jag älskar oss. Fyfan vad bra vi tre är.
We go wayback vi tre. Och fyfan vad underbart vi alltid har haft det.



17 maj.
Inte för att jag orkar gå ut
mer idag, med tanke på min trötthet,
men det är helt extremt ute.
Kan inte gå ut en minut utan att
höra orkestrar öva och går jag längre än
5 meter ser jag dessa vandra omkring
på gatorna spelandes sina trumpeter, trummor,
fljöter och allt vad dom nu spelar. Trianglar.
Allt inför 17 maj.
På jobbet har vi bakat kakor och förberett mat
i veckor inför 17 maj. Folk är i extas.
Jag kan inte annat än medge att jag är imponerad.
Vad gör vi i Sverige? Får vi sjunga nationalsången utan att
bli utpekade som rasister? Undrar hur folk skulle reagera om
jag gick ett enmanna tåg på stockholms gator. En enmans orkester
spelande Du gamla du fria, iförd sveriges nationaldräkt
ridandes på en älg?
Skulle gjort ett försök.. SYND att jag är i Norge den 6 juni.
Adjö.
Helvette.
Kanske för ovanlighetens skull ska sova middag?
Min karl jobbar ju ändå, liskom.
Eller så ignorerar jag och lyssnar på bra musik,
dricker en kopp kaffe (till) och piggar på mig.
Får se.
Jobbet gick bra.
Och när jag kom hem var köket städat
och tvätten upphängd och min karl galet
sexig. Tyvärr är han på jobbet nu.
Horan. hehe. skojjaba, älskarhanva.
Jag ska byta lakan idag. Spännande va?
Jag har så otroligt händelserikt liv.
Kanske ska supa mig redlös, i min ensamhet.
haha, hade varit kul. filma mig själv.
sälja till forskare som studerar ungdomars beteende.
påstå att jag var nykter. hade förstört statestiken
ganska mycket. Kul.
Nej, jag ska bara byta lakan, oroa dig inte, lilla mamma.
Ska tvätta också *kors i taket*
Helstekt fläskfilé med rosépepparsås
serverat med chilisauterad morot, paprika,
purjolök och rucculo samt idaho-potatis.
Låter rätt gott faktiskt, jag som komponerade.
*plats för beröm och klapp på axeln*
Det är dagens idag och i morgon.
Helvette vad bra jag är ibland.
Hejdå.
hehe, jag menar adjö.
Det finns andra.
Men det finns andra som är uppe
den här tiden på dygnet?
Är det av fri vilja? Kraftiga magkramper? sömsvårigheter?
Ofri vilja? nattjobbare? idioter? gammalt folk med internetkunskaper?
Finns så mycket frågor, men så få svar.
Nu rinner tiden ifrån mig.
Adjö.
Observera klockslaget.
ska jag berätta att den är 05.22
i skrivandets stund.
nollfemtjugotvå! tjugåtvå minuter över fem.
på morgonen.
Herrejesus.
Somnade runt 1.
4 timmars sömn, mmm-mm.
Ska jobba med en social missanpassad
sötnos som väser kolasås sensuellt
såfort han är i min närhet. Underbart.
Framförallt efter fyra timmar sömn.
*kvider lyckligare än en kines med nya kamera på semester*
nollfemtjugofyra är klockan nu. tjugofyra minuter över fem.
på morgonen!
Jag kan inte riktigt få in i min hjärna
att det är vaken och "fungerande"
vid den här tiden på dygnet.
Jag känner mig inte överdrivet trött heller.
Tror min hjärna är i chock.
Dags för en extremenåntingwhatsoever-upppiggande (för så stavas det?) tablett
och sen borsta tänderna.
Adjö.

10 små moppepojkar.
Gräsklippare.
Utanför fönstert hör jag min karl klippa gräset.
Underbart när andra arbetar.
Var nere på jobbet en sväng, ska jobba 1800 till 2300 ikväll.
Pengar rullar in som dom ska, det går bra nu.
5 timmar gånger 160 likamed 800 på en kväll.
Jag skiter iofs i pengar.
Jag skulle kunna leva urfattig på gatan.
Så länge jag hade Sanne, Elsa och O-G.
(Hade inte klagat på en hårfärg och ett par snygga skor då och då).
Nu ska jag ut och dricka ett glas iste och sitta och titta när min karl
jobbar. Eller kanske ska byta om och trimma knaterna? Naaaah..
Btw, flygbiljetten är beställd. 1400 den 19 juni står jag på Arlanda.
Mamma, pappa, johan, ellinor, elsa eller annan frivillig med körkort, hämta mig?
*angelface*
Adjö.
Godmorgon världen.
och trimma kanterna. Det tar säkerligen
sin tid med tanke på landskapet. Vi bor i
en naturlig bergochdalbana. Men det blir kul.
Frisk luft och så vidare? inte. Whatever.
Först ska jag äta frukost och boka flygbiljett.
Adjö.
Jomenvisstserdu.
Och eftersom mitt humör är på
topp ska jag nu tvinga min karl att ta bild på
mig iförd min nya klänning och ni ska få
en kvällens outfit bild. HAHA.
Idioter. Aldrig i livet. Men den är fin. Det lovar jag.
"Åh, vad fan har jag upp i rumpan, it's something hard"
kved just min karl från stolen bredvid. Tur att det bara
är han och jag som bor här, annars hade jag börjat undra.
Det var bara en jacka, frukta inte, jag har inte könsopererat mig.
Idag färgade håret. IGEN?! som reaktionen från Humle, dumle och fumle var.
(Ole-gunnar, Daniel och Morten)
Ja, igen, nu är det brunt, rött, oranget, gult, guldigt och kanske lite blondt.
Det ska vara brunt med blonda slingor. Hellyes. Men det är snyggt.
Det vill jag lova.
Nu är jag hungrig. På mycket. Jag vill ha mat, sex och morgondag.
Imorgon ska jag ringa. Jag längtar som ett barn innan julafton.
Jag ska ringa. RINGA. mjehehehehehe. he.
Men alltså, som Elsa skulle sagt, nu ska jag gå på toaletten.
Eller var det jag som sa? förmodligen. Jag är så jävla rolig.


Håret som inte riktigt ser ut så. MINA BRÖST! Eller nya
men whatever, man ser lite. nya klänningen, beror på hur man
vill se det hela.
Jag är tillbaka. <3
Adjö.
Tja. Helt jävla öppet.
fan vad dyrt det är. 1200 en väg.
Om inte det är ett rån, så vet jag inte.
Karln är på jobbet.
Jag ska snart ut och traska av mig lite.
Var länge sedan. Är nog dags att ta tag i mig själv.
Det är svårare nu, när man är ensam.
Men, jag får sluta låtsas som det regnar,
ta tag i mig själv och inse att livet inte alltid
blir som man vill. Tydligen gör man inte rätt
val hela tiden, som man tror. Eller gör man?
Hade jag fått bestämma, hade det inte slutat
såhär. Men nu får jag inte bestämma.
Jag känner mig faktiskt, ärligt talat bortkastad.
Värre än att bli dumpad.
Det går inte en dag utan att jag fäller tårar.
Men jag kan inte göra något. Jag kan inte
tvinga någon till något. Inte ens min bästa vän.
Jag är förvirrad, uppgiven och ledsen.
Förvirrad för att jag inte förstår hur det här gör
saken bättre. Uppgiven för att jag inte kan göra
något åt någonting och ledsen, är nog rätt uppenbart.
Men jag lever vidare. Jag håller mig sysselsatt.
Då stannar klumpen nere i magen istället för att
ligga och pressa i halsen, som det gör nu.
Jag känner mig nästan arg. Nej, är bara frustrerad
över livet och dess vändningar. Det gör ont i hela mig.
Kanske är lika bra om jag bara fortsätter och låtsas som det regnar?
Istället för att se sanningen i vitögat. Jag bara fortsätter
låtsas att telefonen snart ska ringa. Jag fortsätter
logga in på hotmail och låta hoppet i magen bubbla till
varje gång jag fått ett nytt mail men sedan försvinna med
en sur eftersmak varjegång det är ett reklammail från
"smal i sommar? gå ner två kilo i veckan".
Bara fortsätta leva på hoppet att det egentligen inte är
på riktigt. Att det aldrig hänt. Att jag aldrig läst det där mailet.
För jag menar, herregud, du är ju förfan min bästa vän.
Och helvette, där kom dom, tårarna som jag höll borta genom hela
texten. Jag är helt handfallen.
Där tog orden slut. Jag blev helt tom igen. Som jag blir
när jag tänker på det här.
Jag kan inte förstå det. Det går inte ihop i mitt huvud.
Herrejävlar. Jag fortsätter låtsas. Det kommer jag alltid göra.
Nu har jag inget mer att säga.
Förutom att jag saknar dig.
Jag älskar dig. Det kommer jag alltid göra.
För du är min bästa vän.
Jodå.
Jag lever.
Jag är bara så.. förvirrad.
Men, som sagt, jag lever.
Det gör jag.
M-m. Lever. Yes.
Idag hoppas jag att jag ska blondera mig också.
Slinga iallafall.
Lever. Japp.
Adjö.
Ja.
Det kallas gamla visa-kort eftersom jag spärrat det
och beställt ett nytt.
Det var roligt va?
Æh.
inlägg om hur jag och min karl
drack te och kollade på porr.
Eller om min nervösa förväntan inför
fyllefesten ikväll.
Eller om andra oviktiga men skrattretande
saker som kan tänkas underhålla mina läsare.
Men det känns inte värt.
Ingenting känns värt.
Jag kan inte ens få ner sorgen i ord.
Jag kan inte få ner något i ord längre.
Allt är bara skitsamma.
Skitjävlahorpishelvetteskuksamma.
Det är inte ens värt ett adjö.
Rulla mig i pärlsocker och ät mig.
Det suger. Jag känner mig yr, kan inte ha mina linser,
har ont i bihålorna och känns återigen som små
legosoldater möblerar om i min mage, konstant.
Jävla idioter.
Jag är trött på mig själv just nu.
Riktigt trött på mig själv.
Riktigt trött på min inställning
och riktigt jävla trött bara.
Trött.
Måste orka ta tag i mig själv.
Bra att jag känner så när jag är sjuk.
Jättebra. Verkligen. Måndag, ny kula.
Mitt kort är fortfarande borta.
Så i morgon ska jag till banken och
spärra mitt kort och sen beställa ett nytt.
Det som gör mig mest irriterad är att
jag till 100% kommer hitta det så fort
jag varit nere på banken och spärrat det.
Min karl sover, sen ska han till statoil
och köpa tuggisar till mig.
Nu ska jag ringa Sanne.
Adjö.