Mikaela

Vaknade med den där känslan i kroppen.
Lite halvt illamående, svårt att resa sig för fort
och träslöjden har ringt för att frå använda
din mun som sandpapper.

Jag är bakis.

Igår kom min karls vän Simen hit och
när jag kom hem från jobbet var dom redan
gott igång och jag var inte sen att hänga på.
Blev en hemmakväll med Buzz, Kitchen Nightmares
och svensk musik från 1900-talet.

Jag har ingen orsak för bloggtorkan.
Kanske är det insperations brist?
Kanske är det världen som har blivit
tråkig och hela bloggtorkan inte äns är
mitt fel? Jag tror faktiskt det är så..

Nu väntar jag på att min karl ska
få liv i sim kamrat så vi kan beställa pizza
på internet.

Hoppas allt bli bra snart, underbara älskade.

Tack för nu, adjö.