Mikaela

Jag vann över mitt tröst-shoppar-beroende
och även fast jag stod med skrikrosa örhängen
och en supertight t-shirt som det stod
"Life-is-a-dream" på så lät jag blir.

(för folk som inte känner mig, jag bär inte
supertighta kläder och skrikrosa har aldrig
varit min favorit färg.)

Inte förrens nu, idag, har jag nog verligen
märkt att jag flyttat hemmifrån. Retard?
Nej, men jag har alltid haft tryggheten O-G
som skyddar mig. Inte för att det finns något
som hellst farligt här. Bara jag som har
världens livligaste fantasi. Men
idag känner jag faktiskt att jag bor
i ett helt annat land utan varken
familj eller vänner att vända sig till när
O-G behagar åka till andra sidan landet och
supa skallen av sig.

Jag ska alltså sova helt själv i natt.
Men jag har en plan, en mycket bra plan.
Mer om den kommer senare.

Nu ska jag nog äta.
Min frukost bestod av en muffins och lite senare
en ostpølsa med bacon.
(Dock grovt bröd, oroa dig inte mamma, kommer
inte dö i förtid av för mycket fettintag)

Ska faktiskt äta svamprisotto nu tror jag.
Det blir nice.

Jag älskar alla.
Adjö.