Mikaela

Jag är genomblöt, kall och omskakad.
Jag har just kommit hem från en hysterisk
anorlunda stund hos norska ungdomsmotagningen.

jag kom dit, och istället för sveriges morderna
nummerlappssystem fick jag en liten post-it som
satt fast på ett stort runt bord med siffran 8a på.
Okej sweet. Det kan inte ta allt för lång tid.
Sen, efter något som kändes som en mindre
livstid, förmodligen ca 40 minuter, var det in till
barnmorskan för att berätta att jag ville
göra en gynekologundersökning. Fick registrera
mig eftersom jag aldrig varit där förut och sedan
höra ett litet "oh, jag älskar sverige"-tal samt
lite prediking om kost och hälsa.
Sen var det ut igen och sätta mig och vänta
och återigen vänta på att få komma in till
gynekologen. Det blir min tur, går in och,
damdidam, där sitter en ung, ofattbart hårig man.
Ja, en man. Inte en maskulin kvinna, utan en man.
Jag är varken gammalmodig eller pryd, men
om en man ska se mitt kön, ska det helst vara
under andra förhållanden. Skarpt doktorsljus är
inte till min fördel om man säger så.

"Nu funkar det så här, jag går bakom förhänget,
fixar lite och så, sen går du bak, klär av dig och sätter dig i stolen"

sagt ochb gjort och medan han var bakom förhänget
funderade jag på vad det fanns att fiksa, tända lite ljus
för att skapa rätt stämmning? Jag går nervöst in bakom skynket
och klär av mig och viker maniskt ihop mina kläder.

"ska jag.. bara.. ehm.. sätta mig här eller?"
"JA!"

han var där på två röda och jag hann inte ens upp
i stolen innan han stog bakom mig, som snabbt blev framför
mig eftersom jag i chock gjorde en liten piruett..
Backade upp i stolen och sen började helvettet.

"Den här kan vara lite kall"
"Nu ska jag känna lie här"

Han guidade mig igenom hela prociduren och
sen var det klart och då var det bara ut i ösregnet och
ta sig hem. Fyfan vad jag aldrig mer ska gå dit.

Okej, det här låter som början av en otroligt dålig
och oerotisk sexnovell, men så får det bli.
Det var.. obehagligt.

Adjö.